|
Reglerna om fastighetstillbehör finns i jordabalkens andra kapitel. Alla föremål som hör till fastigheten utan att vara en direkt beståndsdel av själva marken anses vara tillbehör till fastigheten. |
|
Läs mer...
|
|
|
Allmänna fastighetstillbehör finns i princip endast direkt på fastigheten eller under markytan inom fastigheten. Endast undantagsvis kan ett föremål utanför fastigheten utgöra tillbehör.
|
|
Läs mer...
|
|
|
Jordabalken definierar byggnadstillbehör enligt följande: "Till byggnad hör fast inredning och annat varmed byggnaden blivit försedd, om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av denna, såsom fast avbalkning, hiss, ledstång, ledning för vatten, värme, ljus eller annat med kranar, kontakter och annan sådan utrustning, värmepanna, element till värmeledning, kamin, kakelugn, innanfönster, markis, brandredskap, civilförsvarsmaterial och nyckel.
|
|
Läs mer...
|
|
|
Jordabalken definierar industritillbehör enligt följande: "Till fastighet som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet hör, utöver vad som följer av 1 och 2§§, maskiner och annan utrustning som tillförts fastigheten för att användas i verksamheten huvudsakligen på denna. Sådan egendom hör dock inte till fastigheten, om ägaren har avgett förklaring härom och förklaringen är inskriven i fastighetsregistrets inskrivningsdel enligt 24 kap. Fordon, kontorsutrustning och handverktyg hör inte i något fall till fastigheten."
|
|
Läs mer...
|
|
Vi på Juridik På Internet behandlar i första hand juridik som du som privatperson blir påverkad av i din vardag. När det gäller fastighetsrätt är det dock ofta omöjligt att hålla sig strikt till de juridiska frågorna eftersom de är så intimt förknippade med frågor av mer praktisk natur. Av denna anledning följer här ett inledande kapitel med mer allmänna råd till er som funderar på att köpa en fastighet. Vi kommer därefter att behandla de juridiska frågorna i tur och ordning.
|
|
Läs mer...
|
|
KöpeavtalVid försäljning av fast egendom brukar köpeavtalet bestå av två köpehandlingar: |
|
Läs mer...
|
|
|
Fastighetsmäklaren skall värna om både köparens och säljarens intressen. Mäklaren skall i teorin vara en opartisk länk mellan säljaren och köparen. |
|
Läs mer...
|
|
Innan ett skriftligt köpeavtal upprättats mellan säljaren och köparen är ingen av dem bunden att fullfölja fastighetsaffären. Det finns inga i lag bestämda regler för hur en budgivning skall gå till. Budgivningen kan ske på många olika sätt. Ofta uppstår en budgivning spontant när det finns flera spekulanter på ett och samma objekt.
|
|
Läs mer...
|
|
|
När en fastighet har överlåtits uppstår ofta efter en tid tvist mellan köpare och säljare avseende fel som köparen upptäckt efter sitt tillträde av fastigheten. Många gånger rör det sig om allvarliga fel som kostar mycket pengar att åtgärda. Köparen vill då självfallet ha ersättning av säljaren. |
|
Läs mer...
|
|
|
Ett rättsligt fel föreligger om köparens rätt till fastigheten är begränsad eller att hans möjlighet att använda fastigheten är inskränkt och köparen inte haft anledning att räkna med detta vid köpet. |
|
Läs mer...
|
|
Ett rådighetsfel föreligger när köparen inte får den rådighet (förfogande) över fastigheten som denne har rätt att förutsätta vid köpet p.g.a. ett myndighetsbeslut. Precis som gäller vid rättsliga fel krävs det att köparen var vid god tro vid köpet, d.v.s varken kände till eller borde ha känt till inskränkningen.
|
|
|
Ett faktiskt fel föreligger om det finns brister eller felaktigheter vad gäller fastighetens areal eller fysiska beskaffenhet i övrigt. Exempel på faktiska fel är angrepp av ohyra och röta, felaktigheter eller brister i byggnader. |
|
Läs mer...
|
|
|
Ett dolt fel är alltså ett fel som säljaren inte kände till och som köparen inte kunnat upptäcka ens vid en noggrann undersökning. Köparen har en ganska långtgående undersökningsplikt för vilken jag redogör nedan. |
|
Läs mer...
|
|
|
Undersökningsplikten innebär att köparen inte kan göra säljaren ansvarig för sådana fel eller brister i fastigheten som köparen känner till eller borde känt till om denne gjort en noggrann och ingående undersökning av fastigheten. |
|
Läs mer...
|
|
|
Köparens undersökningsplikt utgör en utgångspunkt för bedömningen om säljarens felansvar. Detta innebär att köparens undersökningsplikt är mycket mer långtgående än säljarens upplysningsplikt. |
|
Läs mer...
|
|
|
Gränsdragningen mellan garantier och utfästelser är inte intressant eftersom de leder till samma rättsföljder. |
|
Läs mer...
|
|
|
Säljaren ansvarar även om fastigheten avviker från vad som kan anses utfäst eller om fastigheten annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. |
|
Läs mer...
|
|
Det är ganska vanligt att säljaren friskriver sig från ansvar vid fel och brister i fastigheten.
|
|
Läs mer...
|
|
|
Från och med 1 januari 2004 är tredimensionell fastighetsbildning möjlig inom svensk fastighetsrätt. Tredimensionell fastighetsbildning innebär att fastigheter kan avgränsas i höjd- och djupled så att olika våningsplan i samma byggnad kan ha olika ägare. |
|
Läs mer...
|
|
|
Tomträtt är en nyttjanderätt som på många sätt påminner om ägande av en fastighet. Nyttjanderätten är på obestämd tid får pantsättas, överlåtas samt belastas med annan nyttjanderätt och servitut m.m. |
|
Läs mer...
|
|
