Fast egendom

Budgivning

Innan ett skriftligt köpeavtal upprättats mellan säljaren och köparen är ingen av dem bunden att fullfölja fastighetsaffären. Det finns inga i lag bestämda regler för hur en budgivning skall gå till. Budgivningen kan ske på många olika sätt. Ofta uppstår en budgivning spontant när det finns flera spekulanter på ett och samma objekt.

I praktiken sker budgivningen oftast enligt två modeller:

    • Sluten budgivning
    • Öppen budgivning

Sluten budgivning
Sluten budgivning innebär att spekulanterna får en viss tid på sig att lämna sina bud, vanligtvis skriftligen. Mäklaren redovisar buden för säljaren men spekulanterna informeras inte om varandras bud.

Öppen budgivning
Öppen budgivning innebär att bud lämnas till mäklaren, som löpande redovisar högsta budet till säljare och till övriga spekulanter. Spekulanterna får då möjlighet att bjuda över varandra.

Säljaren bestämmer i samråd med mäklaren om det ska vara budgivning och hur den skall gå till. Spekulanterna skall informeras om hur en eventuell budgivning kommer att gå till. Alla har rätt att få veta vilka förutsättningar som gäller och att få sakliga och korrekta uppgifter. Om säljaren har ställt upp vissa villkor för försäljningen skall mäklaren informera spekulanterna om detta. Säljaren är aldrig juridiskt bunden av några överenskommelser beträffande budgivningen och kan när som helst ändra formerna för budgivningen eller helt avbryta den. Säljaren behöver inte sälja till den som lämnat det högsta budet och är heller inte juridiskt bunden att sälja till det pris som har angetts i en annons eller på annat sätt under försäljningen.

Till dess att ett köpekontrakt är undertecknat av säljaren och köparen måste mäklaren ta emot och vidarebefordra alla bud till säljaren även om buden inte lämnas på det sätt som bestämts. Det är bara säljaren som kan besluta om att ett bud av någon anledning skall väljas bort. Eftersom det är säljaren som helt bestämmer över budgivningen har en spekulant ingen ovillkorlig rätt att få bjuda över ett lämnat bud. Men oftast ligger det givetvis i säljarens intresse att mäklaren låter spekulanterna höja sina bud.

Vem som helst kan ge ett bud muntligt eller skriftligt. Mäklaren och säljaren kan dock kräva att budet preciseras till ett bestämt belopp. Att en spekulant har lämnat det högsta budet ger inte honom eller henne någon rätt att få köpa. En spekulant kan i sitt bud förena priset med olika villkor. Den som lämnar ett bud är inte juridiskt bunden att stå kvar vid det, inte ens om budet lämnats skriftligen. En spekulant kan inte räkna med att få fortlöpande information av mäklaren om hur budgivningen och försäljningen fortskrider. En spekulant har inte rätt att få veta vilka de övriga budgivarna är, vilka bud som lämnats eller vilka villkor som diskuterats med andra spekulanter. Efter att budgivningen avslutats så har spekulanterna  inte rätt att få annan information än att han eller hon inte fått köpa.